Svenskt-grekiskt lexikon Linder & Walberg 1862

Afmatta

(ἀπο)μαραίνειν. ἐκ-, παραλύειν. ἀσθενῆ ποιεῖν. ἀφαιρεῖν ῥώμην καὶ δύναμιν. ἐκνευρίζειν.
afmattas, m. pass. af nämnde vv.
Linder & Walberg 1862, s. 6