Afspringa (springa af)1)eg., ἀποπηδᾶν, ἀφάλλεσθαι ἀπό τινος. ἐκπηδᾶν (t. ex. ἐκ τῆς νεώς). — ἀποτρέχειν, -θεῖν. Jfr Ned-, Bortspringa.2)se Brista. Linder & Walberg 1862, s. 8