Svenskt-grekiskt lexikon Linder & Walberg 1862

Ande

-a,
1)
den luft, s. ut- o. inandas, πνεῦμα, τό.
hämta a., πνεῖν. ἀναπνεῖν. πνεῦμα ἀναφέρειν.
återfå anden, ἀναπνεῖν.
hålla anden, ἀπνευστιάζειν. πνεῦμα συνέχειν. Jfr Andedrägt.
2)
lifsprincipen, själen hos mskn, ψυχή, ἡ (själen i allmht m. alla sina förmögenheter). φρένες, αἱ (eg. den physiska lifsprincipen; sällan i prosa). πνεῦμα, τό (menniskans eviga förnuftiga väsende; först hos Sedn.). νοῦς, ὁ, τό νοητικόν och διάνοια, ἡ (tankeförmåga, förstånd). γνώμη, ἡ (kunskapsförmåga). θυμός, ὁ ("hjerta": själen ss. säte f. känslan o. princip f. handlandet). ἦθος, τό (karakter, sinnelag).
uppgifva sin a., ἀπο-, ἐκψύχειν. ἀφιέναι τὴν ψυχήν.
tala i ngns a., κατά τινα λέγειν.
3)
menniskan m. afs. på sin själsbeskaffenhet, φύσις, ἡ. oftast gm omskr. t. ex. en hög a., ἀνὴρ μεγαλόψυχος.
4)
ss. personification af en egenskap: m. neutr. af adj. t. ex. fromhetens a., τὸ εὐσεβές.
5)
en saks l. handlings inneboende mening l. betydelse, γνώμη, ἡ. διάνοια, ἡ. νοῦς. ὁ. φύσις, ἡ.
6)
en aflidens, ψυχή, ἡ. εἴδωλον, τό (skuggbild). φάντασμα, τό (spöke, syn).
7)
öfvernaturligt väsende, δαίμων, ὁ.
den Helige A., πνεῦμα (ἅγιον), τό.
Linder & Walberg 1862, s. 14