Svenskt-grekiskt lexikon Linder & Walberg 1862

Der

1)
dem., ἐκεῖ. αὐτοῦ. αὐτόθι. ἐνταῦθα. ofta gm ἐκεῖνος. ἐκεινοσί. t. ex. mannen d., ὁ ἀνὴρ ἐκεῖνος.
d. komma de, ἐκεινοιὶ ἔρχονται. Vid vv. "vara", "stå", "sitta", "ligga", "blifva" o. d. uttryckes det tonlösa "der" gm smnsättningar m. præp. l. blir det utan motsvarande uttryck i Gr. t. ex. παρεῖναι, ὑπάρχειν. ἐστηκέναι, καθ-, ἐφεστηκέναι. καθῆσθαι, παρακαθῆσθαι. κεῖσθαι, κατα-, προκεῖσθαι. μένειν, κατα-, ἐπιμένειν.
— d. o. hvar, ἐνιαχοῦ. ἔστιν ὅπου. ἔνθα καὶ ἔνθα.
än här, än der, ἄλλοτε ἀλλαχῇ.
en här, en d., ἄλλος ἄλλοθι.
du d. (vid tillrop), οὗτος σύ.
d. ha vi det, τοῦτ’ ἐκεῖνο. ταῦτ’ ἐκεῖνα.
2)
rel., se Hvarest.
— Obs. Advv. dem. (l. rel.), smnsatta af "der" och præp., återgifvas i allmht i Gr. upplöste gm præp. o. pron. dem. (l. rel.) l. bl. det sedn. i den casus smnhanget fordrar. Jfr nedanf.
Linder & Walberg 1862, s. 67