Svenskt-grekiskt lexikon Linder & Walberg 1862

Dock

i början af satsen: ἀλλά (starkare motsättning). δέ (svagare). μέντοι (γε), (γὲ) μήν (försäkrande; ej i satsens början). äfv. οὐδὲν ἧττον (= icke desto mindre) o. οὐ μὴν (mindre ofta μέντοι) ἀλλά (= emellertid, icke desto mindre; vanl. föregånget af μέν).
vid invändningar s. man uppkastar mot sig, καίτοι (= och likväl). äfv. μέντοι. Efter en concessiv försats l., då eljest ett medgifvande i det föreg. innehålles, ὅμως, ἀλλ’ ὅμως, ὅμως δέ (= i alla fall, men likväl); i förra fallet äfv., ἀλλά — γέ (τοι), ἀλλ’ οὖν — γέ ("d. åtminstone visst").
— d. icke, ἀλλ’ οὐκ. δ’ οὔ. οὐ μέντοι. οὐ μήν (-γέ). ὅμως δ’ οὐκ m. fl.
d. ju, ἀλλὰ γάρ (δή)
d. ju icke, ἀλλ’ οὐ γάρ.
d. väl, δήπου, δήπουθεν (ish. iron.).
d. väl icke, οὐ δήπου (δήπουθεν), οὐ γάρ που, οὔτι που, o., i frågor s. förutsätta ett nekande svar, μῶν; d. åtminstone, μέντοι γε. γὲ μέντοι. ὅμως γε μέντοι.
o. dock, εἶτα, κᾆτα, ἔπειτα (i en m. förundran framställd fråga). καίτοι (ut. fråga).
Linder & Walberg 1862, s. 70