λόγον l. νοῦν ἔχων, ουσα, ον, ἔλλογος, 2 (m. förnuft begåfvad). λογικός, 3 (det-samma; men äfv. förnuftsenlig, logisk). ἔμφρων, 2 (både s. har o. s. brukar förnuft). εὔλογος, 2 (bl. om saker). φρόνιμος, 2, συνετός. 3, εὐγνώμων, 2 (förståndig, klok). μέτριος, σώφρων, 2, ἐπιεικής, 2 (hofsam, lydande förnuftet). ὑγιής, 2 (sund, förståndig, om resonnement, beslut o. d.).
göra ett förnuftigt bruk af ngt, εἰς δέον χρῆσθαί τινι.
icke komma fram m. ngnting förnuftigt, μηδὲν ὑγιὲς προφέρειν.
handla förnuftigt, σωφρονεῖν.
— Adv. νουνεχόντως. λογονεχόντως.