Svenskt-grekiskt lexikon Linder & Walberg 1862

Framfara

1)
eg., προελαύνειν. ἐξελαύνειν. προϊέναι. äfv. bl., πορεύεσθαι.
om liflösa föremål, προσφέρεσθαι. φέρεσθαι. ἐκπίπτειν.
2)
förfara (i ond bet.), χρῆσθαι. διατιθέναι (tilltyga).
f. m. våldsamhet, βίᾳ χρῆσθαι.
f. m. mord o. brand i ett land, φονεύοντα καὶ καίοντα κατατρέχειν χώραν. jfr Härja.
3)
om tiden, se Förflyta.
Linder & Walberg 1862, s. 101