Svenskt-grekiskt lexikon Linder & Walberg 1862

Ifrån

ἀπό o. ἐκ m. gen. (d. förra, mer skiljande fr. d. yttre af ett föremål; d. sedn., utgående ur ngt). παρά m. gen. (eg. fr. ngns närhet, vanl. bl. om pers.). stundom κατά (= ned utför, t. ex. κατὰ τῶν ὀρέων, κατὰ τῶν παρειῶν ῥεῖν). Ofta gm ändelsen -θεν (vid ortnamn samt adjj. o. advv.) t. ex. Σπάρτηθεν, Κεφαλῆθεν, Ὀλυμπίαθεν, Ἀθήνηθεν, Κορινθόθεν, Μεγαρόθεν, Ἐλευσινόθεν etc.
i. dta ställe, ἐντεῦθεν. αὐτόθεν.
annorstädes i., ἄλλοθεν.
i. båda sidor, ἀμφοτέρωθεν.
i. alla sidor, πανταχόθεν.
långt i., μακρόθεν, πόρρωθεν o. s. v. Vid angifvande af stället, hrifrån ngn är bördig, nyttjas adj. t. ex. Demosthenes i. Athen, Δημοσθένης (ὁ) Ἀθηναῖος.
Dionysius i. Halikarnassus, Διονύσιος (ὁ) Ἁλικαρνασσεύς. Vid de flesta vv., s. uttrycka ett aflägsnande, ish. då de äro smnsatta m. ἀπό l. ἐξ, kan i. uttryckas m. bl. gen. t. ex. afvända ngn i. ngt, ἀποτρέπειν τινά (ἀπό) τινος.
affalla i. ngn, ἀφίστασθαί (ἀπό) τινος.
befria ngn i. ngt, ἐλευθεροῦν, ἀπαλλάττειν τινά τινος.
— i. d. ena hafvet till d. andra, ἀπό, ἐκ θαλάττης εἰς θάλατταν.
i. land till land, γῆν πρὸ γῆς (t. ex. φεύγειν, διώκειν).
i. stad till stad, κατὰ πόλεις.
mottaga ngt i. ngn, παραλαμβάνειν. δέχεσθαί τι παρά τινος.
höra, erfara ngt i. ngn, ἀκούειν, πυνθάνεσθαί τι παρά (πρός) τινος.
härstamma i. ngn, εἶναι, γενέσθαι, φῦναι ἐκ, ἀπό τινος.
i. fader, moder, πατρόθεν, μητρόθεν (t. ex. ὀνομάζεσθαι).
blifva i. rik fattig, ἐκ πλουσίου πένητα γίγνεσθαι.
göra ngt nyttigt i. (att vara) onyttigt, χρήσιμον ἐξ ἀχρήστου ποιεῖν τι.
vara, blifva i. sig, ἔξω αὐτοῦ εἶναι, γίγνεσθαι. ἐξεστάναι, ἐκστῆναι τοῦ φρονεῖν.
bringa ngn i. förståndet, ἐξιστάναι τινα τοῦ φρονεῖν.
det gör hrken till l. i., οὐδὲν διαφέρει.
b)
i tidsbet., ἀπό, ἐκ.
i. dna tid. ἐκ, ἀπο τούτου τοῦ χρόνου. ἀπὸ τοῦδε. τὸ ἀπὸ τούτου.
i. dna dag, ἐκ, ἀπὸ τῆσδε τῆς ἡμέρας.
i. äldsta tider, ἀπὸ τοῦ πάνυ παλαιοῦ.
i. tidigt på morgonen, ἐξ ἑωθινοῦ l. ἕω.
i. nu, τό ἀπὸ τοῦδε. τὸ ἀπὸ τοῦ νῦν.
i. den tid, då, ἀφ’ οὗ.
i. långt tillbaka, ἐκ πολλοῦ χρόνου.
dag i. dag, i. dag till dag, εἰς ἡμέραν. καθ’ ἑκάστην (τὴν) ἡμέραν.
i. barndomen, ἐκ παιδός l. παιδίου (παίδων).
i. ungdomen, ἐκ νέου (νέων).
Linder & Walberg 1862, s. 186