Isolera μονοῦν, ἀπομονοῦν. Jfr Afskilja.isolerad, utom part., ἄμικτος, 2 (om mskor, fr. ngn, πρός τινα).isoleradt lif, ἀμιξία διαίτης l. βίου, ἡ. Linder & Walberg 1862, s. 197