Svenskt-grekiskt lexikon Linder & Walberg 1862

Månad

μήν, νός, ὁ.
i början af m:n, μηνὸς ἱσταμένου l. ἀρχομένου.
i midten af m:n, μηνὸς μεσοῦντος.
i slutet af m:n, μηνὸς φθίνοντος, äfv. παυομένου l. λήγοντος l. ἀπιόντος. Så benämndes näml. de 3:ne dekader i hka Attiska månaden, utgörande dels 30 dels 29 dagar (μῆνες πλήρεις o. κοῖλοι), indelades. Dagarne i hrje månad betecknades hr m. sin ordningsnummer i den dekad, de tillhörde. 1:sta dagen i månaden, kallades νουμηνία, derefter följde δευτέρα, τρίτη etc. μηνὸς ἱσταμένου ända till δεκάτη. Derpå vidtog 2:dra dekadens πρώτη, δευτέρα (11:te, 12:te) etc. m. tillägget μεσοῦντος l. ἐπὶ δέκα. D. 20:de dagen hette εἰκάς och fr. dne räknades ofta 3:dje dekadens dagar, t. ex. δευτέρα, τρίτη ἐπ’ εἰκάδι (22:dra, 23:dje); men vanl. räknades baklänges fr. o. m. månadens sista dag (ἔνη (τε) καὶ νέα), så att t. ex. d. 21:sta blef ἐνάτη l. δεκάτη φθίνοντος efter s. månaden hade 29 l. 30 dagar. De Attiska månadernas namn voro Ἑκατομβαιών, Μεταγειτνιών, Βοηδρομιών, Πυανεψιών, Μαιμακτηριών, Ποσειδεών, Γαμηλιών, Ἀνθεστηριών, Ἐλαφηβολιών, Μουνυχιών, Θαργηλιών, Σκιροφοριών.
— Då emellertid en reduktion af våra månader till Attiska medför många svårigheter, är lämpligare att använda ant. månadens ordningsnummer (sål. πρῶτος, δεύτερος etc. ända till δωδέκατος μήν) l. ock de från Romarne lånade namnen: Ἰανουάριος, Φεβρουάριος, Μάρτιος, Ἀπρίλιος, Μάϊος, Ἰούνιος, Ἰούλιος l. πέμπτος, Αὔγουστος l. ἕκτος, ἕβδομος, ὄγδοος, ἔννατος, δέκατος (l. Σεπτέμβριος, Ὀκτώβριος, Νοέμβριος, Δεκέμβριος).
Linder & Walberg 1862, s. 284