1)
erinringsförmåga, μνήμη, ἡ. τὸ μνημονικόν.
ha i m., διὰ μνήμης ἔχειν l. φέρειν τι. μνήμην l. μνείαν ἔχειν τινός. ἐν μνήμῃ ἔχειν τι.
uppkalla i, f. sitt m., ἐν μνήμῃ πάλιν λαβεῖν. εἰς μνήμην ἀναλαβεῖν. se f. öfr. Erinra sig.
behålla i m:t, ἐν μνήμῃ φυλάττειν l. διασώζειν τι. διαμνημονεύειν τι. ἐν νῷ ἔχειν l. σώζειν τι.
lätt, svår att behålla i m., εὐμνημόνευτος, δυσμνημόνευτος, 2.
ännu i friskt m., ἔτι ἔναυλος, 2.
det står ännu f. mitt m., ἔτι ἐν μνήμῃ κεῖταί μοι.
stanna i m:t, ἐμμένειν ἐν τῇ μνήμῃ.
lägga på m:t, τιθέναι εἰς μνήμην. παραδιδόναι τῇ μνήμῃ.
ngt inpräglar sig underbart i m:t, θαυμαστὸν ἔχει τι μνημεῖον.
utplåna ur m:t, ἀφανίζειν ἐκ τῆς μνήμης.
falla ur m., se Glömma.
fela på m:t, μνήμης ἐλλιπῆ γίγνεσθαι.
efter, med mitt m., ὡς ἐγὼ μνήμης ἔχω.
uppläsa ur m:t, ἀπὸ μνήμης ἀναγιγνώσκειν, εἰπεῖν. ἀπομνημονεύειν.
förlora m., μειοῦσθαι τὴν μνήμην.
föra till minnes, draga sig till minnes, se Erinra.
teckna sig till minnes, ὑπομνηματίζεσθαι.
f. bättre minnes skull, μνήμης χάριν.
2)
hågkomst, erinring (både i subj. o. obj. men.), μνήμη, ἡ. μνεία, ἡ.
ärofullt, kärt m., μνήμη μετὰ δόξης, μετ’ εὐνοίας.
3)
s. väcker hågkomst, μνημεῖον, μνημόσυνον, τό. μνῆμα, ὑπόμνημα, τό. μνήμη, ἡ.
= minnestal, se d. o.
4)
m. ngns goda m., συνειδότος, συναινοῦντος, βουλομένου τινός.