1)
ss. kroppsdel, ὄνυξ, χος, ὁ.
skära naglarne, ὀνυχίζειν (i med., på sig).
skärandet, ὀνυχισμός, ὁ.
instrumentet derför, ὀνυχιστήριον, τό.
på n:n (= mycket noga), εἰς ὄνυχα. δι’ l. ἐπ’ ὄνυχος.
2)
att inslå, fästa m., ἧλος, ὁ (af metall). γόμφος, ὁ (till smnfogning, dymling). πάτταλος, ὁ (trän.). äfv. κέντρον, τό.
förse m. naglar, ἡλοῦν. πατταλοῦν.
hopfoga m. naglar, γομφοῦν.