Svenskt-grekiskt lexikon Linder & Walberg 1862

Nej

οὔ. οὔκ. οὐχί. οὐ δῆτα. οὐδαμῶς. ἥκιστά γε. μὰ Δία (då vokal följer, μὰ Δί'). Vanl. sättes dock icke blotta negationen, utan upprepas derjemte hela frågsatsen l. ngt enskildt begr. i dens. jfr. Ja. se Gram.
säga n., οὐ φάναι. ἀρνεῖσθαι.
få n., se Afslag.
— Då vid n. finnes, underförstådd l. utsatt, en sats s. fordrar μή (uttryckande förbud l. önskan), återgifves det m. μή, dock i förbindelse m. ett annat uttryck, t. ex. μὴ σύ γε, μὴ δῆτα, μὴ ποιήσῃς, μὴ γένοιτο, o. d.
— Ss. öfvergångspartikel, inledande en sats. s. står i mots. till en föreg., ἀλλά.
Linder & Walberg 1862, s. 295