Risa 1)ärter o. d., φρύγανα ἐπιτιθέναι τινί. χαρακοῦν (spröta).2)rensa fr. ris, φρύγανα ἀφαιρεῖν. ἀποκαθαίρειν.3)straffa, κολάζειν. Linder & Walberg 1862, s. 358