1)
den del af theatern på hvilken skådespelarne uppträda då de agera, λογεῖον, τό. προσκήνιον, τό. ὀκρίβας, αντος, ὁ.
2)
skådeplats, σκηνή, ἡ. θυμέλη, ἡ. θέατρον, τό.
bearbeta f. s:en, εἰσάγειν εἰς τὸ θέατρον (charakter l. pjes). ἀναβιβάζειν ἐπὶ τὴν σκηνήν (en charakter). διδάσκειν (pjes).
3)
i en theaterpjes, μέρος τὸ τοῦ δράματος. πρᾶξις, ἡ l. d.
4)
platsen f. handlingen i ett skådespel, ὅπου (χώρα, ἐν ᾗ) τὰ τοῦ δράματος γίγνεται. σκηνὴ (τοῦ δράματος), ἡ (Gram.).
5)
oeg., uppträde, πρᾶγμα, τό. συμβεβηκός, ότος, τό. bet. inneslutes ofta i ett substantiveradt epithet, t. ex. en löjlig s., γελοῖόν τι.