1)
adv.,
a)
derpå, εἶτα. ἔπειτα. μετέπειτα. μετὰ ταῦτα. μετὰ δέ. αὖθις. ἐντεῦθεν. ὕστερον.
b)
vidare, ἔτι δέ. πρὸς δέ.
2)
præp., ἐκ, ἐξ, ἀπό m. gen.
s. lång tid, ἐκ πολλοῦ (χρόνου). διὰ πολλοῦ χρόνου.
s. ganska lång tid, ἐκ τοῦ ἐπὶ πλεῖστον.
s. den tiden, ἐξ ἐκείνου. ἐκ τότε l. ἔκτοτε.
s. den tiden, då.., ἐξ οὗ. ἀφ’ οὗ.
äfv. gm blott gen., t. ex. s. lång tid, συχνοῦ l. πολλοῦ χρόνου.
— för
sedan, vid tidsbestmngr, gm acc. och ett m. en enhet förökadt ordinale, t. ex. f. 10 månader s., ἐνδέκατον μῆνα τουτονί.
gift f. 8 dar s., ἐνάτην ἡμέραν ταύτην γεγαμημένη.
3)
conj., utom gm participialkonstr, m. ἐπεί, ἐπειδή m. ind. l. opt. ἐπάν, ἐπειδάν m. conj.