Undfalla a)undgå, bli obemärkt, (δια)φεύγει, λανθάνει, παρέρχεταί μέ τι.b)undslippa, falla ur minnet, ἐξολισθάνειν. ἐκρεῖν. διαφεύγειν τὴν μνήμην.ett ord u:er mig, ἐκβάλλω λόγον.ett ljud u:er mig, ἀφίημι φωνήν.undfallande, se Medgörlig. Linder & Walberg 1862, s. 475