Svenskt-grekiskt lexikon Linder & Walberg 1862

Undfalla

a)
undgå, bli obemärkt, (δια)φεύγει, λανθάνει, παρέρχεταί μέ τι.
b)
undslippa, falla ur minnet, ἐξολισθάνειν. ἐκρεῖν. διαφεύγειν τὴν μνήμην.
ett ord u:er mig, ἐκβάλλω λόγον.
ett ljud u:er mig, ἀφίημι φωνήν.
undfallande, se Medgörlig.
Linder & Walberg 1862, s. 475