Ur ἐκ, ἐξ. mest, ensamt l. tillika, i smnsättning m. vv., se Nedanf.— De smnsättningar s. ej här äro upptagne sökas under Ut l. under de enkla vv., hka smnsättas m. ἐκ, stundom m. ἀπό. Linder & Walberg 1862, s. 485