Svenskt-grekiskt lexikon Linder & Walberg 1862

Höja

1)
eg., (ὑψηλότερον l. ἀνωτέρω) αἴρειν. ἐπαίρειν. ἀνατείνειν. ἀνέχειν. Se Lyfta.
h. sig (om höga föremål), αἴρεσθαι (om byggnader, s. pågå). ἀνέχειν. öfver ngt, ὑπερέχειν τινός. (midt) emot ngt, ἀνταίρεσθαι. ἀντανιέναι (om murar o. d.).
2)
fig.,
a)
låta uppstå, frambringa, ποιεῖν τι. ἄρχεσθαί τινος.
h. rop, skri, klagan, o. d., se subst.
h. sin röst, φθέγγεσθαι. ἐπαίρειν τὴν φωνήν. = göra den starkare, ἐντείνειν τὴν φωνήν. ὀξυτέρᾳ χρῆσθαι τῇ φωνῇ.
h. sig, i allmht γίγνεσθαι. se Uppstå.
b)
själ, sinne, se Lyfta.
c)
i anseende, värde, betydenhet, (ἐπ)αίρειν. (ἐπ)αυξάνειν. μείζω ποιεῖν.
h. sig, ἐπαίρεσθαι. ἐπαυξάνεσθαι. (μέγαν) αὐξάνεσθαι. μείζω γίγνεσθαι.
om värde, pris, smak, o. d., se Förhöja.
vara höjd öfver mängden, ὑπερέχειν τῶν πολλῶν. Jfr Upphöja.
Linder & Walberg 1862, s. 183