1)
2)
person af mankön,
a)
i allmht, ἀνήρ, ἀνδρός, ὁ. dem., ἀνδρίον, ἀνδράριον, τό.
gammal m., πρεσβύτης, ου, ὁ. γέρων, οντος, ὁ.
blifva m., (ἐξ)ανδροῦσθαι.
penningarne göra m:n, (ordspr.) χρήματ’ ἀνήρ.
m. för m., κατ’ ἄνδρα. καθ’ ἕκαστον.
kämpa m. mot m., μόνον πρὸς μόνον μάχεσθαι.
god m., ἐπιμελητής, οῦ, ὁ. ἐπίτροπος, ὁ.
m. ur huset, πανδημεί.
visa sig ss. en m., παρέχειν ἑαυτὸν ἄνδρα ἀγαθόν. ἀνδραγαθεῖν, -ίζεσθαι. ἀνδρίζεσθαι.
b)
se Soldat.
4 man högt, djupt o. d., se d. oo.
c)
se Make 3).
taga, få ngn till m., γαμεῖσθαί τινι.
3)
ss. obestämdt pron., τίς, τί. Vanl. gm omskr.
a)
med 3 pers. pl. act. t. ex. m. säger, λέγουσιν.
b)
med pass. vändning, t. ex. m. skrattar åt oss, καταγελώμεθα.
m. afundas mig, φθονοῦμαι.
m. säger, λέγεται m. nom. l. acc. o. inf. l. m. ὅτι.
c)
med 2 pers. sing. opt. m. ἄν. t. ex. m. kunde säga, φαίης ἄν. εἴποις ἄν.
d)
med impers. v. l. adj. verb. på -τέον. t. ex. m. bör, δεῖ. χρή.
der kunde m. se, ἐνταῦθα ἦν ἰδεῖν.
m. måste vara belåten, ἀγαπητέον.