1)
eg., πτῶσις, ἡ. πτῶμα, τό. ὀλίσθησις, ἡ o. ὀλίσθημα, τό (gm halkning, felsteg). (κατα)φορά, ἡ (m. afs. på rörelsens fortgång, derf. äfv. om rinnande vatten, regn o. d.). ῥοπή, ἡ (långsamt). ὑπο-, ἀναχώρησις, ἡ (om en vattenytas sjunkande, äfv. ἐλάττωσις, μείωσις, ἡ).
2)
fig.,
a)
förlust af anseende, makt o. d., συμφορά, ἡ (olycka). ταπείνωσις, ἡ (förnedring). ὄλεθρος, ὁ o. διαφθορά, ἡ (undergång, förderf). πταῖσμα, τό (olycksfall, missöde). πτῶμα, τό (bl. bildligt).
en fästnings, ἅλωσις, ἡ.
en qvinnas, φθορά, ἡ.
b)
händelse, omständighet, σύμπτωμα, τό. συντυχία, ἡ. περίστασις, ἡ.
det f. inträder, συμβαίνει.
det f. kan inträda, ἐνδέχεται.
jag antager det f., att han är brottslig, τίθημι αὐτὸν ἀδικεῖν (sällan part.). ποιῶ αὐτὸν ἀδικεῖν.
i sådant f., οὕτως. εἰ οὕτως ἔχει. οὕτως ἐχόντων.
i annat, motsatt f., εἰ δὲ μή.
i intet f., οὐδαμῶς. οὐκ ἔσθ’ ὅπως.
i båda fallen, ἀμφοτέρως.
i intetdera f., οὐδετέρως.